frihet, stolthet, glädje
malmö, ute i oxie.
Nu har jag jobbat klart mina 4 veckor på sommarsimskolan. Det har vart tunga veckor, men roliga! Jag har lärt känna massa härliga barn, lärt dem simma och massa annat. BArnen ville inte sluta, de ville inte åka hem idag. Några grät. Två flickor jag hade, sade ute vid entren gråtandes "åh jag kommer aldrig få se dig mer. jag kommer sakna dig jättemycket. jag kommer aldrig någonsin igen få se dig". Då började jag typ böla. Inte för att det lät som om jag vore döende och aldrig skulle finnas mer, utan för att jag också kommer sakna tjejerna. Två pojkar, bröder faktiskt hade skrivit varsitt kort till mig och valt handduk som deras mor hade broderat till mig. Även där började jag böla typ. Lillbrodern av de pojkarna har tyvärr vunnit mitt hjärta i sommar. Han är 6år och är världens coolaste unge! Vi är bästa vänner, har vi sagt,hehe! :)
De andra barnen, åh, alla barnen åh.. Jag började typ böla när jag tänkte på hur duktiga de blivit, hur mkt de vågar nu och hur dem som personer har blvit självsäkrare! Det är det bästa med att vara simlärare! Jag känner oerhörd stolthet inombords!:)
Fastän det vart jobbigt att ta sig upp varje morgon, cyklat som en galning och lite sura miner då och då pga av värmen känner jag en stor glädje. Vilka fantastiska små kreaturer jag lärt känna!
åh, kan inte sluta le!
Jo, ska gå lägga mig nu. Ska jobba imon, alltså sitta och le.
