En smula tillbaks
är det rätt att såra någon för att få personerna att inse felet? Att inse alla brister? Eller är man själv bara dum och bortskämd? En taskig lite snorunge? Ibland vet jag inte, mina tankar kan inte fortsätta att utvecka ett svar jag vill ha eller behöver. Personerna gör allt för dig, älskar dig mer än dem själva. HAr man rätt att såra dem?
Ibland ångrar jag mig, och ibland inte alls.
Kan man jämföra detta med terrordåd? Undertryckta folkslag, människor över lag, som inte får sina röster hörda, får sig synas. Dem väljer att såra människor både fysiskt som psykiskt med att exempel självbomba sig i en buss fylld med människor. Man kan fråga sig, är det värt allas liv och känslor sårade? Samma sak kan man fråga sig när man beter sig illa mot andra människor, främst dem man vet älskar dig mer än livet.
Är det rätt att jämföra så här? Kanske. Principen är väl detsamma? Man gör saker man egentligen itne vill göra, men man gör det iallafall för att få sin röst hörd, för att få en förändring! Situationerna är ganska långt ifrån varandra men endå inte. "Så långt men endå så nära".
Jag undrar hur många gånger man måste göra om detta igen och igen för att man ska få en respons? HUr många gånger måste man gråta för att inse att det är jobbigt? Hur många gånger måste man känna ånger för en handlingar för att man vill få respons? HUr många gånger måste man känna ilska? Är det värt all denna energi,eller ska man bara ge upp och sluta bry sig? Hur många gånger är många gånger?
Så många frågor på en gång.. Jag förstår inte. Mina tankar fungerar inte så, den kan inte ge mig ett svar. Kanske för att känslorna är så olika? jo..
Hela själen är bruten
- Gubben i lådan.
jag är bortskämd. jag är oförskämd. jag är självisk. jag är dum.
dem har givit mig allt och fortfarande är jag inte nöjd. jag blir aldrig nöjd.
sanningen gör ont tyvärr. synd att man inte kan bli resistent mot det bara....
Det är som om dem tog en kula för mig och bara fick en smula tillbaka.
