Min fule vän


Han. Sven.
Vet vart han ska sitta och vänta på mig utan att dö genom att någon trampar ihjäl honom eller mosar honom mot väggen med dörren. Han vet hur man ger någon hjärtattack.
Jag önskar jag kunde tycka om sven men jag kan verkligen inte. Det går inte. Så sjukt jobbigt. Han är jobbig.

Den dag jag flyttar kan jag svära på ett träd att Sven kommer flytta med, och den dag kommer jag skrika på Sven.
Svenjävel. Din söte men jobbige grå katt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0