cemilla

Under helgen har min käre vän Jessica, gjort ett besök här hos mig i Brooklyn. Vi drack te och pratade om allt mellan jord och himmel. Men det som får mig att fortfarnde fundera, efter vår långa konversation och diskussion är just, Amerikanska män och dess kultur..

Att vara kvinna här i USA, kan i vissa kvinnors plånböcker vara en ren dröm. Män bjussar på allt, trots att deras plånbok är tunnare än papper. Det är männens plikt, vad jag känner och upplever. Dem gör allt(ekonomiskt) för att tillfredstölla kvinnan, vilket kvinnan såklart uppskattar, för hon slipper ju pröjsa från sin egen plånbok. 

Jag vet inte riktigt vad jag tycker. Självklart är det trevligt att bli bjuden på middag, bio, drinkar, resor etc. men som svensk, känner jag mih väldigt övervälmad på något sätt. Jag, från mitt perspektiv, är van vid att betala allt själv, det är ytterst sällan en man bjudit mig på mat, bio, resor, drinkar etc i Sverige. Varje part betalar sitt, om man bortser från gifta par eller så. Det kanske också så att jag fortfarnde är ung.? Eller att mkt i Sverige är dyrt jämfört med här i USA. Jag vet inte riktigt vart jag vill komma med detta, men jag tycker det är trevligt att bli bjuden här, dock får jag ibland skuldkänslor och känner att jag utnyttjer människan. Tror att jag som svensk kvinna fortfarande har svårt att få saker gratis. Men samtidigt känner jag att jag som kvinna, som kan betala för det jag vill ha, är självständig och oberoende. Fast nu hamnar vi vid ett annat ämne..

Detta ä från mitt perspektiv

 

En annan sak som jag märkt av här i NY, är hur män beter sig. Dem kan från ingenstans hojta till "hey sexy lady, wanna come to my house?", "sexy legs", "hi beautiful, what's up?". Dem flörtar och dem säger det dem tycker till vem och vilken kvinna dem vill. Ibland är det lite småroligt, ibland är det irriterande, och ibland är det oförskämt och respektlöst, vad dem kan säga till en. Det jag märkt dock, är att här är det sällan dem säger sådant till mig, som har ett asiatiskt ursprung. Dock har flera av mina vänner som har mer västerländsk påbrå fått flera opassande uttalanden. Är amerikanska män rädda för asiatiska kvinnor här? eller är dem mer respekterande gentemot asiatiska kvinnor? Det är en stor skara av asiater här i NY. 

Ibland undrar jag om jag inte ser tillräckligt bra ut eller om jag ser väldigt bitchig ut. Eller bara självsäker. Jag skulle tro, självsäker och trygg i mig själv. 

 

Kulturen kring männen här i USA är ett mysterium jag snart ska knäcka. Det är ingen svår nöt, men dock en jag får jobba lite med. Det är så mkt men endå så lite som skiljer mellan svensk och amerikansk kultur. Jag känner att, efter att ha bott här i snart 3 månader, så blir jag mer och mer självständig, självsäker och ödmjuk. Man måste verkligen stå på sig här, göra sig hörd- det är OK att tycka att man är bäst, att man ser bra ut, att skryta, att berömma sig själv, att ta för sig, utan att folk dömmer en. I NY kan du klä dig hur du vill, allt funkar här. Det är så varierat, så mångkulturellt, och det gör soppan mer fyllig och god. Folk här är så öppna men endå inte, alla pratar med alla, man delar med sina historier, men håller fortfarnde mkt för sig själv. Jag gillar att folk här är så öppna och sociala. Man lär sig så mkt av att bara prata med främlingar. 

 

Jag märker att jag inte kommer till min poäng, eller vad jag försöker leda denna text till. Jag skriver bara, tänker inte så mkt på vad jag vill förmedla. Lite virrig är jag, är så himla trött. Jag ska finslipa min tanke till nästa gång, och ge er en mer strukturerad text. haha. Jag har så mkt att säga ang denna kultur. 

 

Nej, ögonen bara rullar ner. Måste gå och lägga mig.

Ciao!