cemilla

 

Nostalgi. Kärlek. Gymnasietid.

Tre år. Tre år har jag spenderat av min tid av gymnasietiden på rugby. Aldrig som spelare tyvärr, pga simning, men som arrangör. Det var det bästa med gymnasietiden, ett av de bästa iallafall. I år är mitt första utan rugby. Jag har inget som helst med rugby att göra, och så kommer det vara de fortkommande åren i mitt liv. Det jag vet dock, är att det alltid kommer finns i mitt hjärta.
 Just idag. Idag, torsag. Just nu. önskar jag att jag var hemma i Kalmar, sittandes på läktaren inne i A hallen, nervös men exalterad och väntar på att 5 tiden ska slå in, och intåg börjar, därefter matchen vi alla väntat på året ut. Jag önskar så himla mkt att jag var hemma just nu. Det är olidligt.

 

Jag antar att jag får hålla mig uppdaterad via facebook istället. Tack och lov för det.

 

Och ni andra som är på matchen. Ha så kul, knäck några kagg-ben och ta hem dubbel segern!

Nothing is Impossible.

 

 

Rolig fakta: varje år, i 3 år, vid denna årstid har jag festat och sovt så lite att kroppen lika gärna kunde gå i ide i 1 månad.

 

 

Kör hårt Stagg/Jenny, och lycka till Kagg.

Jag är nervös och exalterad för er där hemma!