cemilla

Gick ute i regnet idag från tunnelbanan till Lauras hus. Hade musik i öronen, och från ingenstans spelas låten World at our feet- Joe Brooks. Gud vad bra livet kändes då, eller känner. Allt kändes så bra, mysigt med regn, härlig frisk luft och härlig vind blåsandes mot mitt ansikte. Tror nästan jag dansade lite när jag gick där på gatan. 

 

 

 

Laura bjöd på fantastiskt goda och chokladiga brownies! åh, livet blev bara så mkt mkt bättre! haha. Vi fikade, pratade skit och fikade. Så himla skönt. Att bara ta det lugnt och umgås. Hennes vän som jag tyvärr inte minns namnet på var också där. 

 

När jag satt i bilen och körde mot skolan för att hämta ungen, hade jag på min spotify. 

1. fy vad jag kommer sakna min prius när den lämnas tillbaka nästa vecka.

2. började dansa, sjunga och tjohejs i bilen.

3. blev lite sorgsen när låten Fan fan fan kom upp, killarna från YellowEnd som gjort en cover av Thåströms låt. Den är så fin och YellowEnd gjorde den ännu finare. Minnen, känslor och lite sorg dök upp från allt tjohejs. Låten är så känslosam(för mig). Bortsett från det, åh. YellowEnd fick mig att sakna Kalmar, gymnasiet och livet där hemma. Härliga killar dem där! 

4. allt vände när Jay-Z började spela 99 problems. började flabba och livet i Brooklyn blev genast mkt coolare, haha. 

 

 

 

Ja, lagade stuvade makaroner idag till ungarna, blev en hit. Har aldrig lagat stuvade mackisar, men dem blev bra. Improviserade lite. Gjorde även hemlagade köttbullar. Det är jäkla lyckliga ungar dem där som får hemlagad mat, allt gjort från scratch!! När familjen kom hem och jag slutat jobba, hade dem efterrätt stund, utan mig. Fick ingen inbjudan till att joina dem och äta cupcakes. Känner mig så välkommen och älskad här. 

 

hade mer än gärna ätit en cupcake. men skadar inte att inte äta en heller. måste dra ner på skitmat! 

 

Nej, ska dushca nu, sne lyssna på musik, läsa lite, kolla igenom kemi och ev titta på en film, eller bara gå och lägga mig. Är pisstrött! 

 

Ciao!